på vilket språk måste uppgifterna i produktpasset vara

Språkregelverket är ännu inte definitiv fastslaget

ESPR fastställer för närvarande inte med en fast lista i vilket språk eller vilka språk det digitala produktpasset för aluminium exakt ska upprättas. Artikel 10 i förordning (EU) 2024/1781 (ESPR) beskriver de krav som passet som helhet måste uppfylla — tillgänglighet, struktur, koppling till en databärare — men det konkreta språkvalet utarbetas i den delegerade handlingen per produktgrupp. För aluminium finns den handlingen ännu inte. Det betyder inte att språk är ett område som kan fyllas in fritt: syftet med passet — att en användare, en marknadsköpare eller en tillsynsmyndighet kan förstå uppgifterna — är redan fastställt i artiklarna 5 till och med 7 i ESPR, som handlar om informationskraven som en produkt måste uppfylla. Den exakta språkregelverket följer sedan.

För vem detta gäller och vad som ännu är öppet

Detta ämne berör varje part som för aluminiumsprodukter eller halvfabrikat på den europeiska marknaden och snart måste tillhandahålla ett pass: profilframställare, gjuterier, producenter av förpackningsaluminium och de importörer som introducerar dessa produkter i EU. Det handlar här specifikt om språket i innehållet av själva passet — inte om språket i till exempel användarhandledningar, säkerhetsinformation eller avtaldokument, som kan omfattas av annan lagstiftning. Det handlar heller inte om frågan vilka uppgifter som exakt måste ingå; det är beskrivet på sidan om vilka uppgifter som ingår i aluminiumproduktpasset. Språkvalet är en separat punkt som den delegerade handlingen för aluminium måste reglera, och det kan skilja sig mellan produktgrupper — ESPR är en ramförordning som fylls ut per sektor.

Vad som däremot redan är överblickbart: logiken i passet pekar mot förståelighet för de parter som konsulterar det. Ett pass som endast är tillgängligt för den som talar språket i produktionslandet stämmer inte överens med ett system som är avsett att fungera på hela den inre marknaden — från konsument till tillsynsmyndighet till återvinnare. Det är ett resonemang baserat på syftet med artikel 10, inte ett citat från en fastställd språklista.

När detta är fastslaget och vad som gäller till dess

Ett fast datum för den delegerade handlingen som innehåller språkregelverket för aluminium finns ännu inte. Det som är fastslaget är att denna handling är en del av ESPR-arbetsprogram 2025-2030, och att det förväntas att den publiceras 2027 — en förväntning, ingen försäkran. Så snart denna handling officiellt är fastställd uppdateras denna sida med den faktiska språkregelverket. Till dess erbjuder artikel 10 i ESPR den allmänna ram inom vilken denna regel senare måste passa, men texten nämner inget konkret språk eller några konkreta språk för aluminium.

Vad en företagare praktiskt taget kan göra med detta

Att vänta tills den delegerade handlingen finns innan ett språkval fastställs är, med den nuvarande informationen, den enda väl underbyggda vägen — att välja ett språk baserat på ett antagande kan senare kräva en anpassning när förordningen publiceras. Vad som redan nu är värdefullt att göra: att få de underliggande uppgifterna som senare kommer i passet i ordning i en form som är lätt att översätta eller anpassa, så att en senare språkändring inte kräver en omstrukturering av hela datasatsen. Tänk på att fastställa legeringen och EN-AW-beteckningen enligt ett system som inte är beroende av ett språk — se sidan om hur legeringen och EN-AW-beteckningen fastställs — och på att tydligt dokumentera ursprung och sammansättning så att ett senare översättningssteg inte medför någon inhaltlig omprövning. Det är också klokt att redan nu titta på vem som senare får åtkomst till vilken del av passet, beskrivet på sidan om vem som får se vilka uppgifter från produktpasset, eftersom målgruppen för ett datafält delvis avgör hur kritisk språkvalet för det fältet är — offentlig information är känsligare än ett tekniskt fält som endast konsulteras av specialiserade parter.

Ursprung: artikel 10 och artiklarna 5 till 7 i ESPR

Artikel 10 i förordning (EU) 2024/1781 (ESPR) fastställer de allmänna kraven för det digitala produktpasset, inklusive tillgänglighet och datastruktur, men reglerar inte språkvalet med en konkret lista. Artiklarna 5 till 7 i samma förordning beskriver de ekologiska designkraven och informationskraven i allmän mening, utifrån vilka avsikten om förståelighet för de inblandade parterna följer. Den konkreta utarbetningen — inklusive en eventuell språkreglering för aluminium — följer av det delegerade rättsakt som ännu måste antas för denna produktgrupp, som en del av ESPR-arbetsprogrammet 2025-2030.

Om ett företag redan vill påbörja förberedelserna nu, är det bäst att börja med de data som ändå måste samlas in — såsom CO2-utsläpp, återvinningsinnehål och legeringsinformation — och dokumentera dem på ett sätt så att ett senare språkval inte gör någon väsentlig förändring där. Så snart den delegerade rättsakt för aluminium har publicerats anges språkregleringen här.

Vad detta baseras på

Själva förordningen finns på EUR-Lex. Vi hänvisar per påstående; du behöver inte tro på oss.

Det konkreta du måste göra

Vad som förväntas av dig

ESPR reglerar i artikel 10 vad som tekniskt och innehållsmässigt måste finnas i det digitala produktpasset, men om språket i vilket data slutligen presenteras för användaren finns det ingen konkret föreskrift i själva förordningen. Det är ingen slump eller en försumning som förbisetts: språkfrågan hanteras vanligtvis i ESPR-systemiken genom de delegerade rättsakter per produktgrupp, precis som artiklarna 5 till 7 i ESPR indikerar att de exakta informations- och prestationskraven ska utarbetas per produktkategori. För aluminium halffabrikat finns den delegerade rättsakten ännu inte, och därför är språkregleringen ännu inte fastställd.

Det betyder inte att det inte finns något att säga om hur ett företag kan förbereda sig för detta. Ett par praktiska riktlinjer kan redan dras nu.

Registrera data i en återanvändbar, språkneutral form

Vad som redan kan göras är: registrera data om legeringen, sammansättningen och ursprunget på ett sätt så att de inte är bundna till ett enda språk. Koder, siffror och standardiserade beteckningar (såsom en EN-AW-beteckning, se hur du registrerar legeringen och EN-AW-beteckningen) är i sin natur språkoberoende. Fria textfält — en förklaring av en ytbehandling, en anmärkning om ursprunget för skrot — är det inte. För ett företag med 10 till 100 anställda är detta främst en fråga om disciplin i egen administration: där möjligt använda en kod eller norm istället för en egen beskrivning, så att översättning senare är mindre arbete.

Bygga in flerspråkighet i källdokumentet, inte först vid publicering

Företag som levererar till flera medlemsstater gör praktiskt taget klokt i att redan nu fundera över vilka data som måste kunna levereras på flera språk. Det gäller särskilt förklarande information, inte för de kärntal såsom andelen återvunnet material (se hur andelen återvunnet aluminium verifieras) eller CO2-utsläpp per ton (se hur CO2-utsläppen per ton aluminium påvisas), som vanligtvis presenteras som siffror. För ett mindre företag innebär detta främst: redan när man upprättar teknisk dokumentation ta hänsyn till att en del av den någon gång måste vara tillgänglig på flera språk, istället för att upptäcka det i efterhand.

Göra skillnad mellan den tekniska mappen och vad som visas i passet

Språket i den interna tekniska dokumentationen och språket i det offentligt synliga passet är två olika frågor. En teknisk dokumentation utarbetas ofta på företagets eller fabriken arbetsspråk; vad som visas i passet är avsett för en bredare publik — från tillsynsmyndighet till köpare i en annan medlemsstat. Skillnaden mellan dessa två dokument, och varför de inte är identiska med varandra, beskrivs på sidan om skillnaden mellan den tekniska dokumentationen och det digitala produktpasset. För språkfrågan är det särskilt relevant att ett företag inte skall bli överraskad av tanken att passet automatiskt visas på samma språk som den interna dokumentationen.

Där det går fel i praktiken

Ett par situationer där språkfrågan i praktiken orsakar förvirring, även om den slutliga regeln ännu inte är fastställd:

En tillverkare levererar profiler till köpare i tre medlemsstater och antar att en språkversion av den tekniska förklaringen är tillräcklig, eftersom köparen ändå läser engelska. Det är ett antagande om vad en tillsynsmyndighet eller slutanvändare i en annan medlemsstat kommer att acceptera, och inte något som det redan finns säkerhet för.

En importör av förpackningsaluminium tar källtexten från en utländsk leverantör ordagrant i passet, inklusive fritextfält om ytbehandling (se om ytbehandlingen skall rapporteras), utan att någon översättning eller innehållskontroll har genomförts. Vid osäkerhet om vad en köpare behöver är skillnaden mellan vad som innehållsmässigt måste finnas i passet och på vilket språk det sker två separata frågor som inte automatiskt sammanfaller.

En gjuteri outsourcar upprättandet av passdata till en tjänsteleverantör och förutsätter att denna tjänsteleverantör också ordnar översättningen, utan att detta är fastställt någonstans. Så snart detta inte är avtalat uppstår det ett glapp mellan vad som förväntas och vad som levereras.

Ett företag antar att, eftersom CBAM-skyldigheter (se vad CBAM betyder för import av aluminium) hanteras på ett visst språk, gäller samma sak automatiskt för produktpasset. Det är två olika förordningar med var sin ram, och ett språkval i det ena systemet säger ingenting om det andra.

Ett företag utformar fritextfälten om reparationsinformation (se om informationen om reparation och restprodukter skall finnas i passet) i en informell, starkt företagsintern skrivstil, vilket gör översättning senare onödigt svår, eftersom facktermer och förkortningar inte är direktöversättbara.

Vad ni kan dokumentera

I avvaktan på den delegerade akten är det praktiskt att redan nu ordna ett antal saker internt:

En översikt över vilka data i passet som består av standardiserade koder eller normer (såsom legeringsbenämningar) och vilka som består av fri text, så att det är klart var en eventuell översättning kommer att behövas.
En överenskommelse med leverantörer och tjänsteleverantörer om vem som är ansvarig för språket på de levererade uppgifterna, inklusive tidpunkten då det kontrolleras.
En fast, återanvändbar formulering för återkommande förklaringar (till exempel om ytbehandling eller skrotets ursprung), så att en senare översättning inte behöver utarbetas från början varje gång.
En logg över källan för varje uppgift, inklusive på vilket språk originalet levererades — användbart när man rekonstruerar vad som angavs när, och relevant i samband med frågan hur ofta uppgifterna i produktpasset måste uppdateras.
En intern överblick över vem som får se vilka uppgifter från passet, vilket hjälper till att skilja mellan vad som blir offentligt synligt och vad som förblir internt; se också vem som får se vilka uppgifter från produktpasset.

Så snart den delegerade akten för aluminium är publicerad, kompletteras här vilka språk eller språk som konkret föreskrivs för passet.

Detta är ingen juridisk rådgivning. Denna sida ger allmän information om den regelgivning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på din egen situation rådgör du en jurist eller tillsynsmyndigheten.

Skrivet med AI baserat på källorna ovan, kontrollerat av en människa den 2026-09-05. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättningar får företräde.