vad måste jag ordna för passet om jag byter leverantör

Passet följer produkten, inte leverantören

När du byter aluminiumleverantör ändras det i de flesta fall inte på de passet som redan är kopplade till produkter som redan släppts på marknaden — de förblir befintliga som de är, med uppgifterna från den ursprungliga tillverkaren eller importören i dem. Det som däremot kräver uppmärksamhet är allt som kommer nytt på marknaden efter bytandet: för det nya aluminiumet måste det finnas ett helt nytt pass, uppbyggt från uppgifterna från den nya leverantören. Det finns alltså inte ett pass som "överförs" från den gamla till den nya leverantören — i praktiken kommer det att finnas en ny passulinje vid sidan av (eller efter) den gamla.

För vem detta gäller, och för vem det inte gäller

Detta är särskilt relevant för den som själv säljer vidare, bearbetar eller erbjuder aluminium under eget märke och därmed byter underleverantör — tänk på ett profilföretag som byter till ett annat gjuteri, eller en importör som anlitar en ny tillverkare utanför EU. Det gäller inte på samma sätt för den som bara är distributör eller handlare: den för ofta vidare ansvaret för passinnehållet till den som släpper produkten på marknaden i EU, som beskrivs under vilka skyldigheter har en distributör eller handlare av aluminium. Det gäller också annorlunda för den som säljer under eget märke, eftersom märkesägaren ofta själv gäller som ansvarig part, vilket förklaras under jag säljer aluminium under mitt eget märke — vilka skyldigheter får jag. Viktigt att skilja på: ett leverantörsbyte är något annat än ett byte av produktionsplats inom samma företag — det senare påverkar frågan om vem som är ansvarig för passet när produktionen sker i flera EU-länder, vilket är ett eget frågeställning.

När detta blir aktuellt

Skyldigheten att föra ett digitalt produktpass gäller från det ögonblick då den aktuella produktgruppen aluminium halffabrikat omfattas av ESPR:s delegerade handling. För aluminiumhalffabrikat är detta ögonblick ännu inte fastställt: den delegerade handlingen förväntas enligt ESPR:s arbetsprogram 2025-2030 år 2027, och det exakta förpliktelsedatumet därefter anges här så snart handlingen är publicerad. Fram till dess finns det ingen lagstiftad passplikt vid ett leverantörsbyte, men de praktiska frågorna — vilka uppgifter den nya leverantören måste tillhandahålla, hur datakopplingen går till — kan redan förberedas nu, så att bytet inte försenar när förpliktelsen väl träder i kraft.

Vad som praktiskt sett måste ordnas vid ett leverantörsbyte

Som första steg är det värdefullt att fastställa vem i den nya situationen som fyller rollen som tillverkare eller importör, ty den rollen bestämmer vem som tillhandahåller uppgifterna för passet — denna skillnad är utförligt beskrivn under är jag importör eller tillverkare enligt ESPR. Om den nya leverantören är belägen utanför EU är frågan relevant vem som för den aktörs räkning tar på sig förpliktelserna inom EU, som beskrivs under min tillverkare är belägen utanför Europeiska unionen — vem ordnar då produktpasset. Därefter följer den praktiska delen: den nya leverantören måste tillhandahålla material- och produktuppgifterna som är nödvändiga för att sammanställa ett passoport — tänk på sammansättning, ursprung och de övriga element som artikel 10 i ESPR föreskriver. För alupas.eu innebär detta att data måste lämnas in och kontrolleras på nytt för varje ny leverantör, och att det nya passortet får sin egen QR-databärare som är skild från tidigare passoporter. Den som för samma produktlinje samtidigt arbetar med flera underleverantörer — till exempel under en övergångsperiod då den gamla och den nya leverantören kör parallellt — gör bra i att dokumentera tydligt per sändning vilken serie, vilket passoport och vilken QR-kod som hör ihop, så att inget passoport kopplas till fel produkt. Det är också lämpligt att i förväg komma överens om vem som ansvarar om något i de inlämnade uppgifterna inte stämmer, eftersom denna fråga uppstår oftare vid en leverantörsväxling än vid en fast, långsiktig relation — mer om detta finns vid vem är ansvarig om det finns felaktiga uppgifter i produktpasset. Den som levererar aluminium till en varumärkesägare i stället för att sälja direkt på marknaden kan dessutom få att hantera en egen uppdelning av uppgifter, enligt vad som diskuteras vid frågan om ansvar vid private-label-leverans.

Grunden: artikel 38, 29 och 10 i ESPR

Att passortet är kopplat till produkten och inte till leverantören följer av artikel 10 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781), där kraven för det digitala produktpassortet är fastställda — passortet innehåller produktrelaterad information som hör till den specifika produkten eller den batchen. Artikel 38 i ESPR beskriver kraven för aktörer i leveranskedjan och klargör att varje part i kedjan bär ansvar för den information som de levererar eller överför, vilket blir relevant så snart en ny leverantör inträder i kedjan. För den som hämtar aluminium från utanför EU är artikel 29 i ESPR också viktig, som beskriver importörsnas skyldigheter — vid en övergång till en ny leverantör utanför EU förskjuts dessa skyldigheter till den som agerar som importör för den nya leverantören.

Vad du gör nu

Vid en förestående eller nyligen genomförd leverantörsväxling är det praktiskt att först fastställa sin egen roll (tillverkare, importör eller distributör), därefter komma överens med den nya leverantören om vilka data som levereras när, och dokumentera detta avtal innan den första nya produkten kommer ut på marknaden. För den som redan låter alupas.eu sammanställa ett passoport är det första steget att meddela en leverantörsväxling — inlämningen av de nya uppgifterna och kopplingen till ett nytt passoport följer naturligt från denna process.

Vad detta baseras på

Själva förordningen finns på EUR-Lex. Vi hänvisar per påstående; du behöver inte tro på oss.

Det konkreta du måste göra

Vad som förväntas av dig

En leverantörsväxling är i sin kärna en förändring i leveranskedjan: aluminium-halvfabrikatet kommer nu från en annan tillverkare, gjuteri eller importör, och de uppgifter som tidigare fanns i produktpassportet är då inte längre korrekta utan vidare. ESPR närmar sig detta från den roll som olika parter spelar i kedjan, inte från själva växlingen. Detta betyder att frågan "vad behöver jag ordna" i praktiken bryts ned i ett par separata punkter.

Kontrollera vem som nu levererar uppgifterna

Artikel 38 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781) beskriver vad som förväntas av aktörer i leveranskedjan när det gäller att tillhandahålla information som krävs för produktpass. För en ny leverantör innebär detta praktiskt att det måste fastställas på nytt vilken part som levererar källdata: legeringens sammansättning, materialets ursprung, eventuella återvinningsandelar, produktionsprocess. För ett företag med 10 till 100 anställda handlar det ofta om att utse en fast kontaktpunkt hos den nya leverantören som är ansvarig för dessa data, och att inbygga ett tillfälle — till exempel vid första beställningen — då dessa data efterfrågas och kontrolleras innan de hamnar i passet.

Avgöra om den egna rollen förändras

En leverantörsväxling kan skifta den egna positionen i kedjan. Den som tidigare tog emot aluminium från en europeisk producent och byter till en tillverkare utanför EU kan få andra skyldigheter: artikel 29 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781) beskriver vad som förväntas av importörer, och dessa skyldigheter skiljer sig från de för en part som endast säljer vidare inom EU. Det är därför lämpligt att på nytt granskas vid varje växling om den egna positionen är den för en importör eller tillverkare, särskilt när den nya tillverkaren är belägen utanför Europeiska unionen. För ett medelstort företag är detta ofta ingen juridisk övning utan en praktisk: vem undertecknar därefter tullhandlingarna, vem står som första EU-part i kedjan, och vem är således ansvarig för att leverera passdata.

Se till att passet överensstämmer med den nya produkten

Artikel 10 i ESPR (förordning (EU) 2024/1781) beskriver de krav som ett digitalt produktpass måste uppfylla, bland annat att informationen i passet överensstämmer med den produkt som det är tillämpligt på. En leverantörsväxling innebär vanligtvis en annan sammansättning, andra produktionsdata eller ett annat ursprung — även om slutprodukten ser identisk ut. För ett företag innebär detta att ett befintligt pass inte automatiskt kan "övergå" till produkten från den nya leverantören. Det måste på nytt fastställas om det handlar om ett nytt pass eller om en uppdatering av ett befintligt pass, beroende på hur väsentlig ändringen är.

Där det går fel i praktiken

Ett par situationer återkommer ofta vid en leverantörsväxling.

Passet justeras inte för att slutprodukten "ser densamma ut". Legeringen kommer från ett annat gjuteri, men ingen kontrollerar om sammansättningen eller återvinningsprocenten avviker från det som står i det befintliga passet. Det är precis risken som artikel 10 täcker: data stämmer då inte längre överens med den faktiska produkten.

Den gamla leverantören levererar inte längre källdata, men den nya leverantören är ännu inte organiserad för att leverera dem. Ett gap uppstår mellan avslutandet av den ena relationen och det operationella påbörjandet av den andra, och under denna period levereras det ibland utan att någon har kontrollerat att passet fortfarande är täckande.

Vid en växling till en leverantör utanför EU missas rollförändringen. Företaget fortsätter som tidigare, medan den egna rollen faktiskt skiftar till den för en importör — med andra förväntningar på att leverera och kontrollera data än vid en relation inom EU.

Vid privat label-inköp förutsätts det att den nya underleverantören "löser det där passomhäxeriet", utan att detta är fastställt någonstans. Den som levererar aluminium till en märkkälla eller omvänt säljer under eget märke, löper en reell risk här om avtalet aldrig har skrivits ner.

Inget arkiv hålls över vilket pass som tillhörde vilken leverantör och vilken leverans. Vid en växling efter ett par år går det då inte längre att rekonstruera vilka data som kom från vem, vilket blir ett problem så snart det uppstår oklarheter om vem som ansvarig när data är felaktig.

Vad ni kan dokumentera

Ett antal saker är lätt att dokumentera och förhindrar att ett leverantörbyte senare leder till oklarheter:

Kontaktpunkt hos den nya leverantören för pasportdata: namn, titel och överenskommelsen om hur och när data levereras.
Översikt över egen roll per leverantörleverantörsroll: tillverkare, importör eller endast återförsäljare, med en kort motivering till varför. Detta motsvarar frågan vem inom egen organisation som ansvarar för produktpasset.
Datum för bytetfrån vilken leverans som gäller den nya leverantören och vilket pass som hör till vilken parti.
Jämförelse mellan gammalt/nytt passen kort kontroll av sammansättning, ursprung eller återvinningsmängd skiljer sig åt, och om detta kräver en uppdatering eller ett nytt pass.
Skriftlig överenskommelse om vem som sammanställer och lagrar passet när det arbetar med privat etikett eller eget märke, inklusive vem som levererar vilka data.
Arkiv med tidigare pass och motsvarande leverantörsuppgifterså att det efter ett byte fortfarande går att spåra vilket pass som hörde till vilken leverans och vilken leverantör.

För företag som arbetar med flera leverantörer samtidigt, eller som själva producerar på flera platser inom EU, rekommenderas det att hantera denna översikt centralt snarare än per anläggning — se även situationen där ett företag producerar i flera EU-länderEtt fast mallar för att dokumentera leverantörbyte förhindrar att dessa punkter måste uppfinnas på nytt vid varje byte.

Detta är ingen juridisk rådgivning. Denna sida ger allmän information om den regelgivning som denna plattform handlar om. Vi känner inte till din situation. Om du är osäker på din egen situation rådgör du en jurist eller tillsynsmyndigheten.

Skrivet med AI baserat på källorna ovan, kontrollerat av en människa den 2026-09-05. Stämmer något inte? Låt oss veta — rättningar får företräde.