Vilka data kommer in i produktpasset för aluminium?

Det konkreta du måste göra

Den digitala produktpasset är inget separat dokument med fritt ifyllbara fält. ESPR (förordning (EU) 2024/1781) fastställer i artikel 10 vilka krav som passet som helhet måste uppfylla, och i artiklarna 5 till 7 vilken produktinformation som kan ingå i det. För aluminium blir det exakta innehållet konkret först när den delegerade rättsakten för denna produktgrupp är publicerad. Det som redan kan beskrivas nu är arten av de uppgifter som logiskt sett hamnar i det passet, baserat på vad förordningen kallar kategorier.

Vad som förväntas av dig

Registrera materialidentifikation

Ett produktpass handlar om spårbarhet: vilket material är det här exakt, och var kommer det ifrån. För aluminium innebär det i praktiken en koppling mellan den fysiska produkten och legeringsbenämningen. Ett företag med 10 till 100 anställda har dessa uppgifter vanligtvis redan i egna produktionsspecifikationer eller leverantörsertifikat; uppgiften är framför allt att få dem i en strukturerad, digitalt läsbar form. Hur denna benämning registreras exakt beskrivs vid hur registrerar jag legeringen och EN-AW-benämningen?.

Visa materialets ursprung och sammansättning

Förutom själva legeringen handlar det om sammansättningen av aluminium: vilken del är primäraluminium, vilken del är återvunnet material. Detta är en av de uppgifter som ESPR uttryckligen förespråkar genom informationskraven i artikel 7, eftersom cirkularitet är ett centralt mål för förordningen. För ett gjuteri eller profilföretag innebär detta att egna inköpsadministration och smältregistrering kommer att spela en roll för att underbygga denna procentsats. Sättet på vilket denna andel kan påvisas utvecklas vid hur påvisar jag andelen återvunnet aluminium?.

Inkludera produktens miljöpåverkan

Artikel 5 och 6 i ESPR fokuserar på ekologisk utformning och prestandakrav, inklusive en produkts klimatpåverkan. För aluminium ligger fokus här framför allt på den CO2-utsläpp som är knuten till produktionen. Detta är en av de svårare delarna att underbygga, eftersom det kräver uppgifter om energiförbrukning och processer som inte alltid redan är standardiserat registrerade inom ett medelstort produktionsföretag. Se härvid hur påvisar jag CO2-utsläppen per ton aluminium?.

Ange ytbehandling och efterbehandling

Aluminiumhalvfabrikat anodiseras, lackeras eller genomgår annan efterbehandling innan de nå slutanvändaren. Det är relevant för passet, eftersom en behandling påverkar återvinnbarheten och sättet på vilket materialet kan hanteras vid slutet av livscykeln. För företag som själva genomför behandlingen innebär detta att processuppgifterna från behandlingssteget också blir en del av dokumentationen som matar passet. Mer information om detta finns vid ska jag rapportera ytbehandlingen av aluminium?.

Inkludera reparations- och bearbetningsinformation

En del av informationskraven i ESPR fokuserar på vad som händer med en produkt vid slutet av livscykeln: är det möjligt att reparera, hur separeras det, vilka restrester uppstår. För aluminiumhalvfabrikat handlar det mindre om reparation av slutprodukten och mer om hur materialet återgår till återvinningskretsloppet. Denna del utvecklas vidare vid ska jag inkludera information om reparation och restrester från aluminium i passet?.

Håll uppgifterna aktuella

Ett pass är ingen ögonblicksbild som fylls i en gång och sedan förblir oförändrad. ESPR kräver en levande koppling mellan produkt och data, vilket innebär att uppgifter som ändras — såsom en förändrad andel återvunnet material i en ny produktionsbatch — också måste reflekteras i passet. Hur ofta det är nödvändigt beskrivs vid hur ofta måste jag uppdatera uppgifterna i produktpasset?.

Där det går fel i praktiken

Ett par situationer återkommer ofta vid sammansättningen av ett aluminiumpass.

Legeringsdata som inte matchar batchen. En profiltillverkare levererar under en EN-AW-beteckning, medan den exakta sammansättningen varierar något per smältcharge. Utan tydlig koppling mellan chargedata och passet uppstår en mismatch mellan vad som står på papperet och vad som faktiskt levererats.

Andel återvunnet material baserat på ett genomsnitt i stället för den specifika produkten. Vissa företag räknar med ett årsgenomsnitt över hela produktionsmixen, medan passet är kopplat till en specifik produkt eller leverans. Den skillnaden mellan "genomsnittlig" och "för denna produkt" leder till diskussion så snart någon vill belägga siffran.

CO2-siffror som inte är underbyggda med en fastställd mätmetod. En siffra utan tydlig beräkningsmetod under sig är svår att försvara. Vilken metod som är vanlig att följa när det gäller detta beskrivs i enligt vilken metod ska jag mäta värdena för passet?.

Ytbehandling som glöms bort för att den utförs av en tredje part. När anodisering eller lackering är outsourcad försvinner informationen ibland ur sikte när passet sammanställs, medan slutanvändaren av aluminium förväntar sig data om detta.

Förvirring mellan den tekniska dokumentationen och passet. Vissa företag tror att det som redan finns i den tekniska dokumentationen automatiskt är tillräckligt för passet. Skillnaden mellan dessa två dokument förklaras i vad är skillnaden mellan min tekniska dokumentation och det digitala produktpasset?.

Vad ni kan dokumentera

• En överikt per legering och EN-AW-beteckning, kopplad till den produktionsbatch som den är tillämplig på
• Dokumentation av råvarunas ursprung: andel primärt aluminium kontra återvunnet material, per produkt eller leverans
• En fastställd beräkningsmetod för CO2-utsläpp per ton, inklusive den data som beräkningen bygger på
• Processdata för eventuell ytbehandling, även när denna utförs av en tredje part
• En intern process för att hålla data uppdaterad vid ändringar i sammansättning eller process
• En överikt över vem inom och utanför organisationen som har tillgång till vilka data från passet, också relevant med tanke på vem får se vilka data från produktpasset?