kan jag redan nu testa ett produktpass innan det blir obligatoriskt

Det konkreta du måste göra

Vad som förväntas av dig

Det finns för närvarande ingen skyldighet att testa ett produktpass. ESPR (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781) beskriver i artikel 9 och artikel 10 vad ett digitalt produktpass måste innehålla och vilka tekniska krav det måste uppfylla, men vilka produktgrupper som ska omfattas och när utreds per produktgrupp enligt prioriteringen i artikel 18. För aluminium halffabrikat finns denna utredning ännu inte. Det som anges nedan är därför ingen skyldighet utan en beskrivning av vad ett företag praktiskt kan göra om det redan nu vill öva.

Att gå före är ett val, ingen plikt

Ett företag med 10 till 100 anställda som redan nu vill skapa ett testpass gör det på eget initiativ. Det finns ingen artikel som föreskriver detta och det finns heller ingen deadline som detta är kopplat till. Praktiskt innebär detta att valet att testa helt beror på organisationens egen planering: har organisationen tid och kapacitet att redan nu öva på detta, eller ligger prioriteten någon annanstans. Den som vill veta mer om vad som redan kan göras utan att vänta på slutgiltiga regler hittar en översikt på sidan vad kan jag redan göra medan reglerna ännu inte är slutgiltiga.

Data som redan är tillgänglig förblir relevant

Artikel 38 i ESPR beskriver vilka data aktörer i leveranskedjan måste kunna tillhandahålla när ett produktpass blir obligatoriskt: information om sammansättning, ursprung, bearbetning och liknande. För aluminium halffabrikat finns många av dessa data ofta redan, till exempel i legerblandningsbevis, i inköpsdokumentation eller i interna kvalitetssystem. Ett företag som skapar ett testpass använder i praktiken data som det redan registrerar. Det gör ett test relativt lättillgängligt: det är inte nödvändigt att samla in nya data, men väl att granska hur befintliga data passar in i strukturen som artikel 10 beskriver.

Strukturen i artikel 10 som vägledning

Artikel 10 namnger krav på form och tillgänglighet för det digitala produktpasset, såsom användning av en standardiserad dataöverförare och hur data görs tillgängliga. För ett företag som vill testa innebär detta att ett testpass inte bara är en lös Excel-fil, utan bör helst redan ta formen av det som lagstiftningen avser: en strukturerad helhet med en QR-kod eller motsvarande dataöverförare som hänvisar till uppgifterna. Utan fastställd delegerad handling för aluminium är den exakta utformningen ännu inte känd, men huvudstrukturen i artikel 10 ger redan en rimlig bild av inriktningen.

Där det går fel i praktiken

Det verkar enkelt att skapa ett testpass, men i praktiken stöter företag på ett par återkommande flaskhalsar.

Test med uppgifter som inte är fullständiga eller inte är aktuella. Ett testpass sammanställs ibland med uppgifter från ett gammalt intyg eller en föråldrad specifikation, vilket gör att testet säger lite om företagets egen aktuella situation.

Förvirring mellan "test" och "att uppfylla lagen". Vissa företag tror att ett fungerande testpass betyder att de redan är överensstämmande när reglerna träder i kraft. Det stämmer inte: de slutgiltiga kraven följer av en delegerad handling som ännu måste publiceras, och denna kan ställa andra eller tilläggsvis krav än vad som nu testas.

Test för en produkt, medan praktiken består av dussintals varianter. En gjuteri eller profilfabrikant har ofta många produktvarianter. Den som testar med bara ett artikelnummer upptäcker ofta för sent att processen fungerar annorlunda när det gäller stora volymer och variation. Mer om detta finns på sidan kan jag registrera flera produkter på en gång för ett produktpass.

Ingen intern samordning om vem som utför testet. Ett testpass sätts ofta ihop av en person på kvalitetsavdelningen, utan att inköp, produktion eller försäljning vet om det. Så snart passet blir en fast del av processen kommer denna samordning att behövas. Se även sidan om hur förklarar jag för mina kollegor vad som ändras genom produktpasset.

Felaktig förväntning på kostnader. Ett test påbörjas ibland med tanken att det är en billig, frivillig övning, medan utformningen av ett pass — även som test — kräver tid och ibland extern stöd. En indikation på var kostnaderna ligger finns på sidan vad kostar ett produktpass för aluminium.

Vad ni kan dokumentera

Den som redan vill testa kan dokumentera ett antal saker så att övningen också har värde senare:

• En sammanfattning av vilka uppgifter som redan är tillgängliga per produktgrupp eller legering, inklusive var dessa uppgifter kommer från (leverantör, egen produktion, intyg).
• En kort anteckning om vilka uppgifter från artikel 38 som fortfarande saknas och hos vem dessa eventuellt skulle kunna efterfrågas.
• Den valda testuppsättningen: vilken produkt eller vilken produktgrupp som användes, vilka system eller verktyg som användes, och vilka antaganden som gjordes om passformatet.
• En lista över fynd: vad som fungerade bra, var medarbetare stötte på tekniska eller organisatoriska flaskhalsar.
• En plan för upprepning: det är lämpligt att upprepa testet så snart det finns mer klarhet om den delegerade handlingen för aluminium, så att man kan jämföra om den tidigare metoden fortfarande är relevant.

För företag som föredrar att genomgå dessa första steg med en fast struktur, presenterar sidan hur går jag igång med produktpasset för aluminium steg för steg en sammanfattning av ordningen som ska följas. Det är också användbart att i förväg bestämma huruvida den egna produkten överhuvudtaget kommer att omfattas av förordningen, vilket beskrivs på sidan gäller den digitala produktpasset för mitt aluminium.

Ett testpass är således ingen laglig förpliktelse, utan ett sätt att redan vänja sig vid uppgifterna, strukturen och den interna samordning som senare kommer att krävas. Så snart den delegerade handlingen för aluminium är publicerad läggs den slutgiltiga datumet och det exakta innehållet i förpliktelsen till här.